Kategorier
Historia

Biblioteket på Hven

BIBLIOTEKET PÅ VEN, 85 ÅR, ÅTER I
URANIENBORGSSKOLA
.

EN TILLBAKABLICK.

I Sankt Ibbs krönikebok berättat förre kyrkoherden Sigvard
Johansson om hur biblioteket på Ven kom till och om dess vidare öden.

Det var till stor del Oscar II:s förtjänst att biblioteket
grundades. Under hans regeringstid anordnades varje år en kunglig hovjakt på
Ven. Det var regel att jägarna för varje bomskott skulle böta 50 öre. Den 5
september 1899 överlämnade Oscar II 1000 kr av bötespengarna till Sankt Ibbs
församling, att användas till ett bibliotek på Ven. I en biblioteksmatrikel
läser man, att kyrkoherde Ihrén fick i uppdrag att inköpa böcker för 100 kr där
av och resten bildade ”Hvens biblioteksfond”, vars avkastning skulle
användas till bokinköp. Böckerna placerades i skolan, stadgar för utlåningen
gjordes upp av kyrkoherde Ihrén och godkändes av kungen. Så började ”Hvens
sockenbibliotek” sin verksamhet med kantor Nils Nilsson Zoilus som
bibliotekarie. Det var under många år framåt församlingens kantor som ansvarade
för skötseln av biblioteket.

Ett porträtt av Oscar II, skänkt till skolan av kyrkoherde
Ihrén, har nu tagits till heders och har sin självklara plats i det nya
biblioteket. Under tavlan står att läsa ett protokollsutdrag om konungens
donation.

Församlingen blev huvudman för biblioteket och ett årligt
anslag beviljades av kyrkostämman. Den kungliga donationen användes endast
delvis och fonden fick växa. Trots att biblioteket inte kunde erbjuda något
stort urval av böcker, blev det flitigt utnyttjat från början, vilket framgår
av gamla lånejournaler.

I dessa kan man också tydligt se vem som lånade vad, ty för
varje gång en viss bok lånades antecknades noggrant låntagarens fullständiga
namn

År 1924 ändrades namnet till S:t Ibbs folkbibliotek.

Av församlingen anslogs årligen 90 kr till bibliotekets drift,
därtill kom statsbidrag med samma belopp och avkastningen av fonden.
Bibliotekarielönen var ända till 1956, 40 kr per år

I början av femtiotalet försummades skötseln av biblioteket
och utlåningen skänk kraftigt. Ett tusental gamla böcker, inlåsta i stora skåp
på en oeldad, dammig vind, var föga lockande.

1952 utsågs pastor Sigvard Johansson att i kantorns ställe
sköta biblioteket. Nu ordnades hela bokbeståndet upp med hjälp av Malmö
Centralbibliotek. Föråldrade böcker rensades ut, nya köptes in och en
kortkatalog påbörjades. Biblioteket flyttades till nuvarande läkarmottagningens
lokaler och hade sedan öppet lördagar 15 – 16. Låntagarna återvände och
lånesiffrorna steg.

Pastor Johansson avslutade 1957 en korrespondenskurs för
folkbibliotekarier, vilket medförde att biblioteket fick högre statsbidrag och
mera litteratur kunde köpas in. Biblioteket hade öppet endast 1 1/2 timme i
veckan men var tillgängligt även på andra tider som referensbibliotek för
studiecirklar och andra intresserade.

1959 inkorporerades Ven i Landskrona kommun, varför
statsbidrag för Vens bibliotek inte längre kunde erhållas. Året därpå tog
kommunen över ansvaret och S:t Ibbs folkbibliotek upphörde till namnet och blev
en filial till Landskrona stadsbibliotek.

Sedan kyrkoherde Johansson pensionerats, skötte Gunhild
Andersson biblioteket fram till den 1 mars 1984, drygt 20 år. 1966 fick biblioteket
nya och större lokaler i Vengården. Med tiden for emellertid huset illa och det
är därför mycket glädjande att biblioteket nu kan flytta tillbaka till
Uranienborgs skola där det först grundades.

Då filialen vintertid tyvärr bara har öppet en timme i veckan,
är det desto lyckligare att biblioteket nu också kommer att utnyttjas dagligen
som skolbibliotek.

Ny filialföreståndare är Gunilla Welin, Sankt Ibb, och
söndagen den 6 maj invigs det nya biblioteket under Oscar II:s välvilliga
blickar,

Bodil Silwer

Filialchef på Landskrona stadsbibliotek

I dag används biblioteket flitigt av skolan och många besökare kommer dit. Under sommarmånaderna är där öppet två gånger i veckan och under vintern en gång per vecka och så är där sagostund för barnen en gång per vecka.

Kategorier
Samhällstjänster

Ambulans transport på Hven

Den 21/9 1976 kan men läsa i tid ingen att första ambulansen kom till Hven. Innan dess hade Jörgen Persson kört sjuktransporter i 12 år med Minibuss. Jag kommer ihåg när pappa bröt benet och Jörgen kom hem körande på gården och drog ut båren, där sätena normalt satt. Då fanna ingen ambulansutrustning och ingen sjuksköterska. Vid behov visste Jörgen vilka läkare som fanns på ön och de ställde upp och hjälpte till.

När följande brev kom så blev de fler som fick en utbildning i ambulanssjukvård. Jag vet Hans Piven och Jörgen, men vem den tredje var vet jag inte. Pappa var i ånga år med och körde ambulans på Ön.

Till befolkningen på Ven

Torsdagen den 24 september 1981 klockan 13.00 ansluts ambulanssjukvården på Ven till den för Skåne gemensamma larmcentralen LAC-LM i Malmö.

Detta innebär att ni som bor eller vistas på Ven i fortsättningen måste kontakta larmcentralen i Malmö då ni är i behov av ambulans.

Genom att Ven ansluts till larmcentralen i Malmö kommer taxiägaren/ambulansmannen Jörgen Persson EJ längre finnas tillgänglig via telefon i sin bostad. I stället kommer Persson och hans medhjälpare att kontaktas på radio från larmcentralen då begäran om ambulans inkommit. Även ambulansen på Ven har utrustats med kommunikationsradio för kontakt med larmcentralen, kustbevakningen, sjukhus, helikopter mfl

VID BEHOV AV AMBULANS RING I NÖDSITVATION 90 000

VID ICKE BRÅDSKANDE BEHOV 040-104500

För att personalen på larmcentralen i Malmö lättare skall kunna orientera sig på kartan finns på baksidan av detta blad en karta över Ven. Som ni ser är kartan indelad i olika numrerade rutor med vardera fyra siffror. Behåll gärna kartan lätt tillgänglig vid er telefon och anteckna gärna rutans nummer där ni bor på eller under er telefonapparat så ni lätt kan ange kortnumret om ni är i behov av ambulans någon gång i framtiden.

Karl-Erik Åberg

Sekreterare/ambulanschef

Detta är 36 år sedan de skrevs och 41 år sedan första ambulansen kom till ön.

i dag har vi en fantastisk ambulansvård, men kunnig personal och med folk som har förmågan att hjälpa oss alla. Det är ju ofta så att när de rycker ut så är det vänner och bekanta, nära eller kära som är de som behöver hjälpen. Det är oerhörd tur vi har personer som ställer upp och jobbar med detta. Där är man hemma i lugn och ro med familjen, eller på jobb mitt i en uppgift, piper telefonen så kastar de sig iväg för att hjälpa den som är i nöd… det är riktiga Vardagshjältar!!!
Ett litet utdrag från texten ovan

Kategorier
Historia

Hemvärnsövning 1965

Hvens
Hemvärn slog tillbaka angripare , NST 23/2 -65

En fientlig invasionsstyrka hade tidigt på söndagsmorgonen
landstigit vid södra sidan av Hven. Lokalförsvarsförbandet hade tidigare som en
säkerhetsåtgärd besatt respektive hamn på ön. Emellertid förelåg fara för att
försvararna skulle bli angripna i ryggen varför hemvärnschefen på ön,
skolvaktmästaren Erik W Nilsson omedelbart larmade öns hemvärn att skyndsamt
samlas vid förrådet och därifrån bege sig ut på ön för att söka förhindra
landstigningsstyrkan att gå till anfall mot lokalförsvarsförbandet. Drabbningen
kom också att utkämpas strax invid författarinnan Alice Lyttkens gård på
sydöstra delen av ön, där Hvens hemvärn kunde slå tillbaka angriparna och
därmed hjälpa lokalförsvaret.

Detta var förutsättningarna och förlopp för den realistiska
hemvärnsövningen som ägde rum på Hven på söndagsförmiddagen under ledning av
kapten Staaff, Hälsingborg, biträdd av fanjunkare Sandström från P7. Redan på
lördagskvällen satte man igång med teori på Västra skolan under ledning av
fanjunkare Sandström, som gav hemvärnsmedlemmarna en ingående kännedom om min-
och sprängtjänst. På söndagsmorgonen gick larmet till samtliga medlemmar inom
Hemvärnskåren. Alla kom snabbt till samlingsplatsen, där hemvärnschefen
utdelade sina order till mannarna som snabbt gav sig ut för att hejda den
angripande styrkan som bestod av en mål trupp ur hemvärnskårens medlemmar. Efter
övningen avslutade samlades man på Västra skolan där förplägnadslottorna bjöd
på varm buljong och smörgåsar samt kaffe, var under kapten Staaff frambar ett
varmt tack för undfägnaden samt tackade hemvärnet för gott intresse och god
uppslutning vid dagens övning. Efter förplägnaden fortsatte man med spräng
övning vid Backafallen utanför Prästlönebostället, en tillämplig av
lördagskvällens teoretiska min- och sprängtjänst.

Vid stridsövningen togs första gången i bruk en gåva som
skänkts av Hvens Lottaavdelning till Hvens Hemvärnskår i anslutning till
Hemvärnets 25-årsjubileum som infaller i år. Gåvan består av en Walkie-Talkie
d.v.s. en radio för ultrakortvåg, varigenom man kan ha förbindelse med
högkvarteret.

Kategorier
Historia

Hvens If

Den 4 september 1935 bildades Hvens IF på Cafe centrum.
Det kostade 50 öre att bli medlem och sen 25 öre i månaden.
I slutet på året var 32 pers medlemmar och inträdes Avg höjdes till 5:- och månadsavgift till 50 öre.

1936 började föreningen arrendera mark av Per Bengtsson, marken bakom de hus jag bor i nu. Denna åkermark förvandlades med ideella krafter till en fotbollsplan och friidrottsbana. Har plockade man sten, räfsade, och sådde gräs. Gräsfröerna skänkte Gösta Alm på Kungsgården.

Här är klubbtröja och flagga. Dessa finns på Nämndemansgården, Hvens Hembygdsgård

Kategorier
Historia

Folkskolan och Tystaskolan (Dövstumma) på Hven

I morgon på Kulturarvsdagen kommer Nämndemansgården ha en utställning om Folkskolan som blir 175 år i år

Men på Hven började undervisningen, långt innan det var lagstadgat. Här bedrevs skola i hemmen, med en ambulerande lärare. Det var vissa veckor i olika hem.

Här fanna även Tysta skolan/ dövstumma skolan som delvis fanns på samma ställe, fast fick inte blandas med de ”vanliga” barnen. Göran Skytte har gjort en fantastisk skuldran i sin Bok Brev från tystnaden. Huvudpersonenen i boken är hans mors morfar och de brev han skrivit och fått under andra delen av 1800- talet. Jag rekomenderar er som är intresserade att läsa den.

Mer om skolan finns att läsa i Rönneberga härads skolhistoria från 1942

Uppgifter från Sankt Ibbs församling 1790, här finns ingen skolinrättning med hus, dock neglicheras inte barnens undervisning, utan det finns en anställd skolmästare som går omkring i Byn. Var 8 onde dag flyttar skolan från det ena numret till det andra, tillika skulle skolmästare bo och äta där. Förutom detta håller han varje helgdag efter slutad gudstjänst läsmöte med ungdomen, om sommaren uppe i kyrkan om vintern där han bor.

Fru Petronella Beata Mildahn, född Taison, var änka efter Landskrona Sockerbruksområdet grundläggare Johan Jurgen Mildahn. De sista åren av sitt liv bodde hon på Uranienborgs kungsgård hos sin broder Per Otto Taison och dog där 1817. I sitt testamente hade hon bestämt, att fjärdedelen av hennes kvarlåtenskap skulle av kyrkoherden förvaltas och räntan användas till socknens barnskola.

Till år 1835 synas dessa räntemedel ha använts till att betala skolutgiften för de fattigas barn, så att även dessa skulle kunna få undervisning.

Plats för skolhuset hade redan vid enskiftet 1805 uttagits på den gamla slottsplatsen. Det bestämdes, att denna för framtiden skulla förbliva en orubbad allmänning, och i paragraf 13 heter det: ”Till skolelev- och fattighus undantages ingen plats; emedan Tyke Brahes Borg anses att därtill kunna användas.”

Den 5 juni 1836 antogs den första skolordningen….
1 punkten var Alla barn på ön emottagas i skolan och njuta fri undervisning i stavning, inanläsning, utantill Doctor Lutheri lilla Cateches och Doct. Svebelii förklaring; Bibliska och Svenska Historien samt Geografi, räkna och skriva.

Jag har min farmors Lilla catachesen tryckt 1906 och Regemente för Folkskolor och Småskolor inom S:t Ibbs skoldistrikt i min samling

Lars Joel Fältenborg kom till ön Hven den 21 nov 1861. Han hade tjänst som organist i S:t Ibbs lilla vita kyrka från 1100-talet. Efter en kort tid fick han tjänsten som lärare och föreståndare för skolan.

skolan var till för alla men Bonden Bengt Eliassons tre döttrar var döva. Två hade han träffat på Manilla skolan i Stockholm. Den tredje hette Petronella. När Fältenborg kom till Hven är hon 21 år gammal och saknar på grund av sin dövhet skolutbildning.

Fältenborg var anställd av invånarna på Hven för att undervisa öns barn i folkskolan. Han skötte denna syssla, men samtidigt började han privat undervisa två döva, 21 åriga Petronella Bengtsdotter och 6 åriga Annette Larsson, dotter till en vagnmakare i Landskrona.

Fältenbog instiftar en inrättning han kallar Tysta skolan på Hven 1862 i nov. Han skriver ett omfattande reglemente i 17 paragrafer och nämner sig själv som Direktör.

De döva barnen flyttar in i skolhuset i den delen där Fältenborg bor. Nu undervisar han alla i samma byggnad och sakta med säkert bryter han ner gränserna mellan de hörande och döva barnen. Men detta blir de stopp på.

Efter många turer så lossnar de 1867 för Fältenborg och Tysta skolan har nu 14 elever och Lars Nibelius anställs som hjälpläraren. Hörande och döva får använda skilda rum och skilda delar av gården.

1868 finns det 3 vuxna män
Nr1 Lars Fältenborg 34 år gammal. Hörande. Föreståndare för folkskolan och Tysta skolan
Nr2 Lars Nibelius. 30 år gammal. Hörande. Undervisar både hörande barn i folkskolan och döva barn i Tysta skolan.
Nr3 Carl Julius Dalmer.27 år gammal. Döv. Hjälpläraren för döva barn i Tysta skolan.

Jag rekomenderar er att läsa Görans Skyttes bok Breven från tystnaden.